Ohälsosamma levnadsvanor bland barn och ungdomar är ett folkhälsoproblem. Ett av skolhälsovårdens uppdrag är att verka för sunda levnadsvanor hos eleverna. Syftet med studien var att undersöka skolhälsopersonalens upplevelser av att främja sunda levnadsvanor hos skolbarn i 6-10 års ålder vid kommunala grundskolor i Västerås Stad. En kvalitativ studiedesign valdes för att uppnå syftet. Datainsamlingen skedde genom sex individuella semistrukturerade intervjuer med skolhälsovårdens personal och en manifest innehållsanalys tillämpades för att analysera insamlad data.

Syftet med arbetet är att undersöka barnlitteraturens skildring av kost och måltidsvanor samt förskolans arbete med en ökad kostmedvetenhet hos barnen. Vidare är tanken att se hur barnlitteraturen kan användas som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor. Metoder som används är enkätundersökning, kvantitativ litteraturundersökning samt kvalitativa intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet att majoriteten av barnlitteraturen skildrar någon form av måltidsvanor och kost kopplad till måltidsvanor samt att den hälsosamma kosten skildras i större omfattning än den ohälsosamma kosten. Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att alla förskolor som deltog i intervjun har pedagogiska måltider där personalen deltar samt att tre av fyra förskolor tycker att de använder barnlitteraturen mycket i verksamheten, dock arbetar ingen av förskolorna medvetet med barnlitteraturen som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor.

Reggio Emilia inspirerad förskola med rum mellan tak och golv..

Syftet med arbetet är att undersöka barnlitteraturens skildring av kost och måltidsvanor samt förskolans arbete med en ökad kostmedvetenhet hos barnen. Vidare är tanken att se hur barnlitteraturen kan användas som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor. Metoder som används är enkätundersökning, kvantitativ litteraturundersökning samt kvalitativa intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet att majoriteten av barnlitteraturen skildrar någon form av måltidsvanor och kost kopplad till måltidsvanor samt att den hälsosamma kosten skildras i större omfattning än den ohälsosamma kosten. Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att alla förskolor som deltog i intervjun har pedagogiska måltider där personalen deltar samt att tre av fyra förskolor tycker att de använder barnlitteraturen mycket i verksamheten, dock arbetar ingen av förskolorna medvetet med barnlitteraturen som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor.

Since 2007, I´ve been working in the steel industry in a place called ?SSAB?. That?s why itseemed right to contact them for this thesis.The SSAB concern is global, but SSAB Sweden involves raw steel producing in Luleå, heavyplate producing in Oxelösund, and sheet metal producing in Borlänge..

Bakgrund: Flertalet ungdomar äter idag inte frukost, det finns många olika anledningar till detta men det är konstaterat att det är när barnen kommer upp i tonåren som det blir allt vanligare att de avstår frukosten. För att främja folkhälsan är det av vikt att vända denna trend.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan främjas bland ungdomar i åldern 12-18 år.Metod: För att besvara syftet i denna studie gjordes en systematisk litteraturstudie, där artikelsökningar i databaserna PsycInfo och PubMed utfördes. Artiklar begränsades till publikationsår 1995-2012 och det resulterade i att elva artiklar användes i studiens temaanalys.Resultat: För att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan främjas bland ungdomar presenterades i denna studie de fyra temaområdena påverkan från föräldrar, förankring och samverkan i ungdomars omgivning, ökad tillgänglighet av frukostalternativ samt ökad kunskap om frukost och hälsa. I vilken grad ungdomar äter frukost berodde till stor del på hur engagerade deras familjer var samt vilken förankring som fanns i den omgivande miljön under interventioner. Likaså berodde det på vilken tillgång ungdomarna hade till sunda frukostalternativ samt hur stor kunskap och förståelse de hade för frukostens betydelse för hälsan.Implikation: Utifrån den här studiens resultat kan ökad utbildning för ungdomar inom kost och hälsa rekommenderas, även servering av frukost i skolorna kan vara ett framgångsrikt koncept för främjandet av sunda frukostvanor.

Bakgrund: Flertalet ungdomar äter idag inte frukost, det finns många olika anledningar till detta men det är konstaterat att det är när barnen kommer upp i tonåren som det blir allt vanligare att de avstår frukosten. För att främja folkhälsan är det av vikt att vända denna trend.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan främjas bland ungdomar i åldern 12-18 år.Metod: För att besvara syftet i denna studie gjordes en systematisk litteraturstudie, där artikelsökningar i databaserna PsycInfo och PubMed utfördes. Artiklar begränsades till publikationsår 1995-2012 och det resulterade i att elva artiklar användes i studiens temaanalys.Resultat: För att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan främjas bland ungdomar presenterades i denna studie de fyra temaområdena påverkan från föräldrar, förankring och samverkan i ungdomars omgivning, ökad tillgänglighet av frukostalternativ samt ökad kunskap om frukost och hälsa. I vilken grad ungdomar äter frukost berodde till stor del på hur engagerade deras familjer var samt vilken förankring som fanns i den omgivande miljön under interventioner. Likaså berodde det på vilken tillgång ungdomarna hade till sunda frukostalternativ samt hur stor kunskap och förståelse de hade för frukostens betydelse för hälsan.Implikation: Utifrån den här studiens resultat kan ökad utbildning för ungdomar inom kost och hälsa rekommenderas, även servering av frukost i skolorna kan vara ett framgångsrikt koncept för främjandet av sunda frukostvanor.

Allt byggande innebär en miljöbelastning i någon form men med en bra arbetsmetod som dessutom är enkel att använda kan byggsektorns miljöpåverkan minska. När olika byggmaterial ska jämföras finns det många faktorer att väga in om ett miljö- och hälsomässigt bra val ska göras. År 2012 tog två byggingenjörsstudenter vid Karlstads Universitet fram ett metod för att jämföra olika ytmaterial ur miljö-, hälso- och funktionsperspektiv för offentlig miljö. I den här rapporten görs en utvärdering av  metoden genom koppling till ett verkligt projekt. Metoden består av en multikriterieanalys där kriterier som rör miljö, hälsa och funktion ingår.

Syftet med studien var att undersöka sjuåriga flickors och deras mödraras attityder till mat/ätande samt att undersöka om det förekom ett samband mellan mödrars och döttrars attityder till mat/ätande. Studien var en delstudie ur IDA-projektet som hade en prospektiv longitudinell design. Flickor och deras mödrar rekryterades genom ett slumpmässigt stratifierat urval av skolor i Uppsala län. Sammanlagt 161 flickor och deras mödrar (n=133) deltog. För att bedöma attityder till mat/ätande har två självskattningsformulär använts, Children?s Eating Attitude test (ChEAT) för flickorna samt Eating Attitude Test (EAT) för mödrarna.

Bakgrund: Flertalet ungdomar äter idag inte frukost, det finns många olika anledningar till detta men det är konstaterat att det är när barnen kommer upp i tonåren som det blir allt vanligare att de avstår frukosten. För att främja folkhälsan är det av vikt att vända denna trend.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan främjas bland ungdomar i åldern 12-18 år.Metod: För att besvara syftet i denna studie gjordes en systematisk litteraturstudie, där artikelsökningar i databaserna PsycInfo och PubMed utfördes. Artiklar begränsades till publikationsår 1995-2012 och det resulterade i att elva artiklar användes i studiens temaanalys.Resultat: För att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan främjas bland ungdomar presenterades i denna studie de fyra temaområdena påverkan från föräldrar, förankring och samverkan i ungdomars omgivning, ökad tillgänglighet av frukostalternativ samt ökad kunskap om frukost och hälsa. I vilken grad ungdomar äter frukost berodde till stor del på hur engagerade deras familjer var samt vilken förankring som fanns i den omgivande miljön under interventioner. Likaså berodde det på vilken tillgång ungdomarna hade till sunda frukostalternativ samt hur stor kunskap och förståelse de hade för frukostens betydelse för hälsan.Implikation: Utifrån den här studiens resultat kan ökad utbildning för ungdomar inom kost och hälsa rekommenderas, även servering av frukost i skolorna kan vara ett framgångsrikt koncept för främjandet av sunda frukostvanor.

Detta examensarbete behandlar ämnet sunda hus. Vi har studerat betongplattan med dess ytskikt för att se dess påverkan på inomhusmiljön. Anledningen till att denna rapport har skrivits är att NCC, i samarbete med Stångåstaden AB, är intresserade av att få reda på materials påverkan på inomhusmiljön. Studien har utförts i Linköping på Kv. Irrblosset vilket uppförs som ett sunt studentboende.

Syftet med uppsatsen är att undersöka matvanorna hos Lilla Edets åttonde klassare och den påverkan de har på deras vardag. Finns det ett samband mellan frukostvanor och BMI? Tidigare forskning har visat att sunda frukostvanor motverkar övervikt. Min avsikt är att se om jag kan finna liknande samband bland Lilla Edets åttondeklassare. Jag avser även att söka efter samband mellan sunda matvanor och prestationsförmåga i skolan samt vilken kunskap respondenterna har om kost.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka om det i ett urval av storsäljande självhjälpslitteratur med fokus på självutveckling förmedlas narcissistiska budskap. Studien grundar sig i tidigare forskning som behandlat narcissism utifrån både ett psykologiskt-, och ett samhällsperspektiv. Därutöver har forskning om självhjälpslitteratur utgjort en del av referensramen för studien. Kvalitativ innehållsanalys har applicerats på materialet. Det empiriska urvalet har bestått av tre svenska självhjälpsböcker som figurerat på topplistor för större återförsäljare av litteratur på internet.

Syftet med min uppsats är att ta reda på de svårigheter utifrån nyanlända muslimska kvinnors egna synvinkel som de stöter på när de etablerar deras liv i Sverige. Mitt material består av intervjuer med de nyanlända muslimska kvinnorna och böcker. Jag använder mig utav fenomenologisk teori och begrepp som livsvärlden, sunt förnuft och vanor för att se hur kvinnornas tidigare verklighet skildrar sig till den verklighet de befinner sig i nu. Vilka svårigheter ger det dem att de självklara vanorna och värderingar de hade innan kan skilja sig till det svenska? I min slutsats diskuterar jag hur det kvinnorna hade givet taget i deras tidigare värld inte är så givet i den nya världen samt det kvinnorna upplever som sunt förnuft skiljer sig från det svenska sunda förnuftet med hjälp av Berger och Luckmanns teori om hur jaget formas i en process av miljöer..

Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn med övervikt samt beskriva upplevda hinder och strategier för att hjälpa dem till en sundare livsstil. Syftet var även att granska artiklarnas kvalité gällande datainsamlingsmetod. Metod: Studien var en beskrivande litteraturstudie. Femton vetenskapliga artiklar inkluderades utifrån syftet som sedan granskades och sammanställdes. Resultat: Föräldrarna upplevde stor oro över sitt barns övervikt och välmående.